Something Something

Request

Jag fick en fråga igår, om jag kunde skriva en novell. Jag har ingen aning om hur man skriver en novell eller hur de ska vara. Men man får bjuda lite på sig själv och hoppas att frågan är besvarade. Här kommer den!

Vårens tala


När jag stod och reflekterade över allt som hade hänt under den korta tiden. Tänkte om och om igen vad, vad var det som hade hänt. Något förändrades inom mig. Något gjorde så att jag såg saker och ting med nya ögon. Allt synes med starka och klara färger som man ville le av glädje. Snurrade runt några varv och funderade över alla färger som finns i världen. Varför ska man bara favorisera en färg? Varför har jag inte upptäckt alla färger innan?
Mina öron började höra musik på en annan nivå som jag aldrig har upplevt innan. Allt var som nytt, allt var som att jag svävade på moln. Ett underbart väsen av ett piano som inte ens går och jämföra med vad jag hört innan. Varför har jag inte upptäckt detta innan? Varför har jag inte velat lyssna på sådan ljuvlig musik innan?
Var detta mitt nya jag eller var det bara en upplevelse som varade för stunden. Jag har aldrig varit med om att stunden har varat så här länge. Något strök mig sakta över armen med en varm och varsam känsla. Detta var en smekning som jag aldrig har känt innan. Då visste jag att detta icke var något för stunden. Detta är mitt nya jag! Men vad var det som har fått mig och inse detta? Vem var denna person?
Jag vet om att saker och ting kan förändrar på kort tid, man frågan är vad det var för händelse. Jag försöker slutna mina ögon med en stark känsla av att det är någon som stöttar mig. Vilket betyder så mycket för vilken människa som helst. Vad var det som hände? Vad kunde få mig och förändra mig? Vem är det som tänker på mig så mycket?
Jag öppnar mina ögon, ser ett ljus som jag inte känner igen. Ljuset känns så främmande för mig. Sluter ögonen igen och inser att detta var något jag inte har varit med om innan. Jag försöker igen, minns jag? Vill jag minnas?
Något kommer tillbaka. Jag kommer ihåg att det var en underbar vår dag. Blommorna hade precis öppnat sig för att visa sina riktiga insidor. Deras dofter fanns för att visa de som inte kan se. Får en stark känsla av att jag inte vill veta vad som har hänt. Ser det främmande ljuset igen när jag öppnar ögonen. Stänger ögonen snabbt och vill inte öppna de igen. Får en rysning av det främmande ljuset som jag inte känner igen. Skulle det bli bättre om jag lär känna igen ljuset? Vill jag känna igen ljuset?
Det var inte jag som snurrade innan, slog det mig. Det var bilen som snurrande när jag åkte med min kära. Vad betydde detta? Har jag varit med om en olycka?
Öppnade ögonen igen för att jag inte ville minnas mer. Såg det främmande ljuset igen, vad var det för ljus? Öppnade ögonen lite mer. Tittar om min sida ser att min kära sitter bredvid och håller sin varma hand mot min axel. Jag ser mig omkring. Jag förstår inte riktigt vart jag är eller vad som har hänt. Börjar känna igen platsen mer och mer även om jag aldrig har varit här innan. Tittar sedan över min kropp och ser något som jag aldrig trodde det skulle ske. Varför händer detta mig? Är detta en dröm? Varför har jag inga armar eller ben?
Stänger mina ögon igen medans en tår rinner kallt ner för min kind och inser att allt jag tänkte på vad det betydde. Var bara när jag besökte ett annat ställe som skulle få mig på andra tankar. Jag förstår nu varför jag kände mig som en ny människa. För att jag är en ny människa och behövde ett nytt tänkande för att leva vidare. Och jag kom fram till att man ska leva med bara sina sinnen med eller utan armar och ben.


Kommentarer
Postat av: Hampus

Väldigt fin

2010-10-23 @ 00:26:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback